Pse!
Pse ėshtė kėshut jeta?
Pse s'kan krejt tė njejtat drejta?
Pse mu zoti t'mė dėnoj?
kur nga askush asgjė s'kėrkoj.
Pse o Zot s'ma mer kėt shpirt?
le ti bėj dikujt tjeter drit,
Pse mos t'mos kem si tjeret fat?
athua mos kam bėr shum mėkat?
Pse patjetėr unė tė vauj?
A duhet dikėnd unė ta ruaj?
Edhe n'vdeksha bota s'prishet,
Shpirti im askujt si dhimset.
Thuan se kurr nuk vuan njeriu i drejt,
Pse mos vlen kjo pėr krejt?
pėr dikėnd PO e dikėnd JO,
ēfar drejtėsie ėshtė kjo?
Pse dikush ka shum liri?
por tė gjithat kan kufi,
si pas qefit krejt punojn
pėr tė tjerėt aspak s'mendojn.
Jam krenare kėshtu si jam,
Zemrėn t'drejt boll e kam,
t'keqen kujt nuk ja dua,
mė e shejta ėshtė pėr mua.
Ndaj familjes nderin ruaj,
edhe at nė vend tė huaj,
Mė nė fund ē'kam prej saj?
Syt me lot gjithmon ti mbaj!
Pse n'Vendlindje s'mund tė shkoj?
me shok e shoqe tė jetoj?
t'foli, t'qeshi nė gjuh tė nėnės
ku mjep fuqi drit e hėnės.
Pse n'vend t'buzqeshjes t'rriedhin lot?
Pse t'mė shkoj rinia kot?
Pse t'jetoj n'mėrgim tė errėt?
ku as dielli si lshon rrezet!